Det skrivs en del om positivt tänkande här på Sevendays just nu. Det är intressant att läsa andras tankar om saken. Speciellt när det är något som berör mig själv så mycket. Pernilla och Caroline skrev varsitt läsvärt inlägg igår. Och nu känner jag att jag också vill berätta lite hur jag tänker.
Egentligen tycker jag inte alls om uttrycket positivt tänkade. Det kan bli fel så lätt. Det kan misstolkas och det kan missbrukas. ”Tänker man positivt tillåter man sig aldrig att tänka en negativ tanke” eller ”Är man positiv har man skyddlapparna på och blundar för verkligheten.”
Jag ska vara helt ärlig och erkänna att jag själv har gått i den positiva fällan. Jag tänkte att om jag bara tänker positivt, då kommer jag att bli frisk. Om jag bara är tillräckligt positiv, då kommer allt att bli bra. Jag stängde in mina känslor och lappade på med affirmationer. Det blir nog bra dethär.
Det gick ju inte i längden. Men det var något jag behövde just då för att klara mig. Det blev min livlina.
Nu kan jag med handen på hjärtat säga att att jag är glad att jag gick i fällan. För jag lärde mig så mycket av det. Jag lärde mig att positivt tänkande inte är att tvinga sig själv att vara glad hela tiden. Det är det motsatta. Att känna det man känner. Oavsett vad det är. Att vara precis som man är. Så ledsen att man inte kan sluta gråta eller så glad att man inte vet vart man ska ta vägen. Det är okej att vara arg. Det är okej att vara besviken. Allt är okej.
Att säga åt någon som är riktigt sjuk att denne ska rycka upp sig och tänka positivt är som att strö salt i såren. Det går inte att bara rycka upp sig. Man ska inte behöva rycka upp sig.
Men jag tror ändå att livet blir lättare att leva om man väljer att se det positiva i allt man går igenom. Att se det vackra i vardagen. Att se de små lyckoglimtarna i stunder av total hopplöshet. Att kunna bli glad över att fåglarna kvittrar. Att bli alldeles till sig av lycka av en bukett med blommor fastän man annars bara vill lägga sig ner i en blöt hög på golvet. Att leva i kärlek istället för i rädsla.
♡