Klockan är 22, fläkten snurrar för fullt i sovrummet och solen lyser fortfarande. Det är återigen en vacker sommarkväll, tänk att vi fick en så underbar junimånad. Jag hade tänkt gå och lägga mig (normalt är jag i säng innan tio varje kväll), men istället sitter jag här i soffan och skriver det första blogginlägget på tre månader. Hur blev det så, och vad har hänt i mitt liv under våren?
Att säga att 2020 inte blev som jag hade tänkt är en enorm underdrift. Ingen hade kunnat förvänta sig en sådan här vår. Nu känns det tack och lov som att vi börjar vara ute på andra sidan, vi ska verkligen hoppas att det är så. Sommaren och värmen gör ju också sitt, för det är så mycket lättare att vara människa när naturen visar sig från sin allra bästa sida. Snart blommar pionerna i vår trädgård, ahh!
Min vår har varit… inkännande och avskalad. När så mycket skalats bort från det vardagliga livet och det blivit massor med tid hemma har det för mig funnits plats att verkligen lyssna inåt. Det har som inte funnit någon annanstans att ta vägen. Vem är jag under alla invanda roller? Vad kan jag släppa taget om, vad behöver jag egentligen i mitt liv? Vem vill jag umgås med, vad vill jag lägga min energi på, och hur vill jag (på riktigt) utveckla mitt företag? Detta är några av frågorna jag reflekterat över i oääändliga omgångar. Lite klokare har jag väl blivit, men jisses vad det tar på krafterna att do the work.
Jag har börjat måla, kanske det mest helande och rogivande jag någonsin gjort för mig själv. Kunde skriva hur mycket som helst om just målandet, men väljer att inte göra det nu. Om du vill följa med mig i mitt skapande kan du göra det på artbynathalie på Instagram!
I maj påbörjade jag min första yogalärarutbildning, och jag säger bara yes. Jag är på rätt plats! Så utmanade och så mycket ny kunskap, och framför allt en djupdukning i mina egna inre processer. Vilken livsresa jag påbörjat. I helgen har vi nästa närstudie-helg, det kommer att bli underbart.
Och för några veckor sedan hade jag och Annika vårt event A Day in Silence. Det var en av de bästa dagarna på länge, så glad över att vi kunde genomföra trots omständigheterna. Vädret var himmelskt, och hela dagen flöt på i ett lugnt och skönt flow. Jag vill definitivt göra mera sådant framöver!
På jobbfronten hade jag ett par väldigt lugna månader i april och maj, vilket jag nu i efterhand kan säga att var väldigt skönt. Jag fick den där pausen mellan olika projekt som jag redan i höstas insåg att jag behöver. Livet har en tendens att arrangera sig så att det blir som det ska bli.. I juni blev det full fart igen, och nu jobbar jag en vecka till innan jag tar ledigt hela juli. Ofattbart att jag har möjlighet till det! Jag är så innerligt tacksam, eftersom jag vet att det är många företagare som har det tufft just nu.
Och bloggen ja, den har fått stå orörd. Det har funnits viktigare saker att lägga energin på med allt som hänt i världen, så pausen kom helt naturligt. Redan i januari kände jag dock att det var något som skavde, och det ser man tydligt på de ynka fyra blogginläggen jag skrivit hittills i år. Den största orsaken är nog att jag tappat matskapar-glädjen. Och eftersom detta till största delen är (eller åtminstone har varit) en matblogg har jag inte haft någon feeling för att publicera något överhuvudtaget. Och jag är glad att jag lyssnat på den känslan, och inte tvingat fram något bara för att. Också detta kunde jag skriva massor om, men inte i just detta inlägg, kanske i ett annat.
Bloggen har kort sagt fått vila för att jag har behövt tid att fundera på vad jag vill göra med den, och för att jag är inne i en ny fas i livet där matbloggandet och receptskapandet inte längre tar upp en lika stor del. Med det sagt vill jag tacka er som regelbundet har kikat in här trots att det inte hänt något på så länge, och till alla er som följer mig i andra kanaler. Ni är så värdefulla för mig, tusen tack för att ni finns! ♥ Jag kommer med största sannolikhet inte att försvinna helt från cybervärlden, men just nu har jag ingen aning om hur framtiden kommer att se ut. Vi får se vart det bär!
Vet inte vad som hände, men här har jag visst skrivit ett helt blogginlägg, bara sådär! Kanske jag väckte bloggaren i mig igen, vem vet.. 🙂 Men nu ska jag sova, gonatt på dig!
